Husbygge och byggnadskreditiv

Vi håller på att bygga hus med Myresjöhus i Skeda Udde strax utanför Linköping och tar lån från Nordea. Det var en del saker jag aldrig riktigt hittade information om i början av processen, speciellt vad gäller lån och finansiering. Så jag skriver detta ifall någon annan är i samma situation och letar efter samma information som jag letade efter tidigare.

När man tar ett vanligt bostadslån så använder man bostaden som säkerhet. När man bygger nytt har man ingen bostad att använda som säkerhet så man måste ha ett byggnadskreditiv istället. Det är ungefär som ett vanligt lån med skillnaden att man har rörlig ränta och löpande betalar alla inkommande räkningar från den. Sedan när bygget är klart och man flyttar in så gör man om byggnadskreditivet till ett vanligt bostadslån.

Räkningarna betalas genom att man godkänner dem för betalning och skickar in dem till banken så fixar de betalningen på förfallodagen och skickar hem en bekräftelse på att den betalats.

Eftersom banken inte kan använda huset som säkerhet så använder de tomten istället och därför kan byggnadskreditivet inte sättas upp innan man har köpt tomten. Då vi köper både tomt och hus från Myresjöhus han vi komma en bra bit in i processen innan det var dags att köpa tomten och vi kunde sätta igång byggnadskreditivet. Det betyder att vi fick några räkningar som vi var tvungen att betala själva innan vi kunde använda byggnadskreditivet. Nordea sa att de kunde ge oss ett vanligt lån för detta om vi behövde det, men som tur var hade vi lite extra besparingar och klarade oss utan det.

De fakturorna vi var tvungen att betala kontant innan vi hade byggnadskreditivet:

• Del av projekteringskostnad till Myresjöhus i samband att vi skrev på avtalet (40 000 kr)
• Avgift för nybyggnadskarta till Linköpings kommun (6 500 kr)
• Handpenning på tomt (10% av tomtpriset, i vårt fall 38 000 kr)

Så det blev nästan 90 000 kronor i utgifter som vi först trodde vi skulle kunna ta som del av lånet på huset. Vi fick även en faktura för bygglovet på nästan tjugo tusen innan byggnadskreditivet var klart, men den hade såpass lång förfallotid att vi han få kreditivet och kunde betala den därifrån.

Kontantinsatsen betalas genom att man amorterar av på byggnadskreditivet. Så efter att tomten och några andra tidiga fakturor betalats så mejlade vi vår kontaktperson på banken och bad att få betala 80% av kontantinsatsen och så drog hon pengarna från mitt konto och sänkte lånebeloppet med samma summa. Vi kan betala in kontantinsatsen när som helst, så vi hade kunnat vänta till slutet av byggandet innan vi betalade in den. Men för att slippa betala räntan valde vi att betala tidigt. De resterade 20% avvaktar vi med några månader för att spara ihop en lite större buffert för oförutsedda kostnader innan vi betalar resten. Dessutom var lånet nästan nere på noll så vi hade inte kunnat amortera av mycket mer heller.

När vi satte upp byggnadskreditivet behövde vi upprätta ett pantbrev och avgiften på det baserades på att lånet skulle bli den totala kalkylerade produktionskostnaden minus kontantinsatsen. Men på internetbanken ser det ut som att maxgränsen för vårat byggnadskreditiv är den totala produktionskostnaden (utan att dra bort kontantinsatsen). Så den kvarvarande frågan vi har är om det finns någon osynlig gräns som pantbrevet baserades på som vi inte bör/kan gå över.

Men detta är egentligen inget problem för oss eftersom vi hoppas klara oss undan med att låna lite mindre än vad vi först räknade med. Vi försöker nämligen betala diverse mindre fakturor själv utan att belasta kreditivet för att slippa så mycket ränta som möjligt. Dessutom var de första fakturorna vi betalade med i ursprungliga kalkylen för totalkostnaden och eftersom att vi har betalat dem kontant utöver vad vi ska ha som kontantinsats så har vi väl antagligen egentligen betalat ca 90 000 mer i kontantinsats än vad Nordea vet om.